Efter vår Citymarkets köpresa, blev jag förälskad i Ano. Trots att jag skämdes fortfarande för min piss olycka, stämningen mellan oss var lugn, ganska skrattande till och med. Han hade gjort mig glad igen, och bara att tänka på honom kändes i hjärtan. Ano var alttid snäll mot mig och jag hade blivit jätteintresserad av honom, men jag var för blyg att berätta det.

En dag ringde han mig och ville se mig i sitt hem. Genast sprang jag hos honom och tänkte på varför lät han så glad på telefon. ”Kanske också är Ano kär i mig, och mina drömmar om vara tillsammans ska bli sanna?” Jag funderade.

Ano öppnade dörren för mig.
-Flickanym, jag har en överraskning för dig!
-Vad är det? Jag rodnade.
-Vill du resa bort från alla misär och gråhet? Någonstans romantisk.
-Har du biljetter till kryssning?
-Nej, mycket bättre!
-Vad?
-Vill du gå till Rio?
-Jag älskar Brasilien! Ano du är jätte härlig! Jag älskar dig! När går vi?
-Vi? Jag går inte någonstans.

Ano slog mitt ansikt med sin knytnäven och grep mitt hår. Jag var för överraskad att stå emot när han drog mig till dörren och våldsamt kastade mig bort. 
-Uppmärksamhethora gå din väg! Han skrek.